Om ni bara lyssnade

Nu är allt julpynt uppe. Julgran och allt. Saknar när man var liten, när man pyntade tillsammans med familjen, bakade och hade det mysigt. När va det egentligen som det senaste var så här, kommer inte ens ihåg det. Idag pyntade jag iallafall men brorsan, det var trevligt. Lite småtjaffs i början som vanligt men sen så gick det bättre. Jag tycker om att göra saker med honom synd bara att han inte alltid förstår det. För feg för att säga det till honom är jag också, feg för att jag ändå kommer att såra honom på nåt sätt efteråt. Te quiero hermanito! Varför ska det bli såhär när jag beyhöver dig som mest, när vi behöver varandra som mest.

Jag känner inte för att fira jul längre. Har ingen julstämmning riktigt. Stressigt i skolan, folk mår dåligt, problem vart jag än vänder mig och pank är man också. Vill att alla ska vara glada, skratta och le tillsammans. Och varför ska jag alltid försöka vara alla till lags. Men det är nog bästa sättet, jag ska ännu en gång vara alla till lags så att alla kan vara glada. Så blir ni glada nu, ni får som ni vill. Om ni bara skulle fatta hälften av allt som snurrar i mitt huvud så...ah jag vet inte längre. Vill bort härifrån ett bra tag. Bort från allt och alla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0