nadjas

Har jobbat fyra dagar i streck. Hade varit så mycket enklare om jag flyttat hem till familjen. Igår var det första gången jag åkte och hämta Sebastian på föskolan, var vettskrämd! "Tänk om han springer ifrån mig! Tänk om han blir kvar på T-banan! TÄNK OM JAG INTE HITTAR HONOM PÅ SKOLAN!"
Ja som vanligt oroa jag mig helt i onödan. Jag hittade honom bland alla miljoner barn på skolan och han lyssnade och var jätte duktig...igår. Today it was a hole other story. Så fort vi satt oss på bussen från Ropsten skulle han börja gnälla och tjata om att han ville av i Lidingö C. När han förstått att jag inte gick att övertala satte han sig på golvet och börja tjura. Sen när vi gick av såg jag att han var helt svart i ansiktet efter att ha pillat på nåt under busstolen. Och så ville han inte gå över bilvägen så jag fick bära över honom. Det var inte okej! Nu har jag ont i ryggen och är sjukt trött. Men jag tycker ändå om honom. I just can't resist the feeling.

(Det här var när han var riktigt gullig på T-banan och ville ta en bild på oss :] )



"Nadja, jag är vid mammas och pappas dörr jag lovar jag lovar. Kom hit snälla snälla, det är sant det är sant"
(Gullunge, det är hans favvoreplik när vi leker blindbock)