nadjas

Jag förstår mig inte på människor som ska driva en till vansinne. Förstår mig inte på människor som ska starta en konflikt helt i onödan. Förstår mig inte på människor som envisas så mycket så att man skriker på de. Förstår mig inte på människor som vet sanningen, som har lösningen men bråkar ändå. Förstår mig inte på människor som du!

Varför skaffar du dig inte lite mer vett innan du ger dig på någon. Ge dig inte in i något när du inte vet hur du kan rädda ditt egna skinn först!

Så igår var det en heldag med kyrktöntarna. Studiebesök på krematoriet och pizza till middag, jag mådde dåligt efter halva surprise surprise. :P

Har fått vår första Foto C uppgift. 26 bilder ska vara tagna till nästa måndag, 15 på Skogskyrkogården, 10 porträtt på främlingar och en på ett roligare Sthlm. Panik! När man inte har en egen kamera så går det inte så bra, men det löser sig. Snällaste Mario och Åsa ska och har lånat sina kameror. You saved my grade ;) Men nu när jag har fått fundera lite till så är det nog inte så svårt som jag har fått det att se ut. Det kommer nog gå så bra så ^^

Måste berätta om min vistelse på Skogskyrkogården ;O Passade på att foto lite till min fotouppgift när jag ändå var där. Åkte in ditt tidigare. Började med att Åsa följde med, så hängde Majlöv med och segaste Erik hakade också på. Men han hade ingen aning om varför vi skulle åka en timme tidigare, haha. Fotade lite vid Minneslunden och sen gick vi vidare till krematoriet med resten av kyrktöntarna. Har aldrig stött på något konstigare. Känslan man fick när man gick runt bland alla döingar i kistorna, usch. Skum känsla var det, inte en obehaglig känsla, bara skum. Men väldigt intressant var det, verkligen. Innan trodde jag bara att man körde in folket och brännde upp de, men det är ju en himmlans mkt grejer som måste göras innan.
Det värsta av hela vistelsen var att få se de 50 cm långa kistorna som skulle kremeras och skeletten som stack  upp i ugnarna. UUUUSCCCHH säger jag bara!

Nu är det såhär att ett nytt datum är bestämt. Fredag den 26 september blir min födelsedagsfest av. Vart vet vi ännu inte, ska försöka få tag på en lokal men ni kan räkna med att det blir hemma hos mig for the moment. Och nu till en annan viktig punkt. Jag har bestämt mig för att ha ett tema, 70-talet/FlowerPower! Och då måste jag komma med en annan viktig sak också, vilket är hur besviken jag är på er jag har pratat med. Varför vara så tråkiga och negativa. Kan ni inte bara bjuda på er själva och använda er fantasi för en gångs skull. Människor skärp er. Det kommer ju bli hur roligt som helst :D

Eftersom jag inte har nåra pengar kvar på min mobil efter alla massutskick så lämnar jag en inbjudan till er här. Försök vara lite roliga nu, för min skull *puppieyes*
Ska försöka ringa runt till alla också.

Och så va helgen över igen. Jag hann inte ens fatta att det var helg.
Kom hem från Kajsa för nån timme sen och sitter nu i min pyjamas. Orkar inte med NÅT! Ska verkligen bara chilla aaall day long.

Sov över hos snällaste Kajsa igår. Mina föräldrar drog på fest och brorsan sov hos en kompis och i sista minuten insåg jag att jag verkligen inte ville sova själv.
Försökte ragga fest utan att få napp. Ingen svarade och dom som svarade trodde man va någon annan :P Slutade iaf upp i Skogås hos Soren (eller vad han nu heter). Haha snacka om pinsamt. Han va trött som bara den och vi bara trängde oss på. Hur fräckt som helst. Men det var trevlans ändå. Tog det lugnt och snackade och pratade i nåra timmar. Taner fick komma och hämta upp oss sen nu när han är super cool och har körkort. Grattis på dig!

Att åka till VH och stå där i kylan utan nåt svar är inte acceptabelt. Bara så att alla vet! Det är rejäla minus poäng!

Det har gått mer än en månad och vi har fortfarande lycktas träffas. När ska det bli vi fyra igen... Stor saknad. Men vi är på god väg.

Premiär för Hål i väggen, 20:00! Flipp eller flopp?

The Rasmus - In the Shadows
Doesn't it bring up memories or what, haha!

Jag är trött och hungrig och kommer veeerkligen inte orka med Tortyrmästaren i tortyrkammaren. Seriöst, hur lägger de upp schemat egentligen. Vill ha lunch nu!

Och Madde du kommer fan inte komma undan lätt. Ingen bryter vår pakt ostraffad!

Har inte riktigt kännt för att skriva nu på de senaste dagarna. Har inte tagit kontakt med någon under helgen varken in real eller genom datan, inget märkvärdigt egentligen. Men mina deppdagar är snart over, jag är på bättringvägar.

Skolan har visst börjat rulla igång igen, något som jag har missat verkar det som för jag har visst inte lämnat in en enda uppgift på historian :O Hur gick det till liksom, visste knappt att vi fått så många uppgifter. Skärpning Nadja!!

Studentskivan börjar nu ta mer och mer form. Maffia tema blir det och flakrundan lär bli i Haninge. Men en liten detalj som ännu inte tagit form. En liten men väldigt VÄLDIGT viktig detalj, hur fan ska det bli med mitt amigo leg. Jag måste ju fan få gå på min egna studentskiva, don't you think?

Det har varit fullt upp i skolan idag verkligen. Nära på att slå skiten ur Schmalens för hon är så uppkäftig mot mina kääära kompisar. If you mess with my friend you mess with me, skiter i om du är lärare. Deal with it...
Eller ah, i min fantasi knäböjde hon och bad om nåd....men bäst att inte göra något in real om jag vill ha livet i behåll till nästa år, ehe. Träffade på en viss..ah..person på väg till bussen. Haha, sorry Kajsa för att jag inte trodde att du sett honom på tågstationen. Men nu vart det bara en massa pinsamheter, eller vad säger du Sofia :P

Ah, saknar min lillebror :( Konstigt va? Men jag trodde verkligen att han skulle vara hemma när jag kom men det va han inte. Då vart Nadja lessen, buhu.
Men ska ta en tupplur innan han kommer med sin energi. Måste säga till honom att jag inte kommer att vara hans ledare i år. Fan han kommer att bli devistated.
Men, jag ska till Gotland med Paulo. Vi kommer att äga får där ju ^^ Medan Johanna åker på en übermysig resa till Assisi med Torkel. Hoppas de går vilse eller gör något dom inte får och blir hemskickade. Neeeej, jag är inte alls avis!

Mina vänner, jag minns. Jag minns alla stunder, allting kommer tillbaka till mig som en våg. Det känns som om mitt liv spelar sig framför mina ögon, mitt och inte hans. Så många år har gått och att något sånt här ska föra våra familjer tillsammans igen är tragiskt, patetiskt. Har vi varit för fega för att ta kontakten igen och låtit ödet bestämma när det skulle bli av? Kanske. Eller så verkar det nu och då är det väl bara att tugga och svälja. Vi har lyckats tugga, men tuggan har fastnat i halsen och jag tror vi alla kommer att kvävas långsamt. Kommer vi någonsin lyckas svälja?



"En 27-årig man hemmahörande i Haninge skulle köra om en bil i Farsta strand i södra Stockholm. Men det gick för fort, och motorcykeln fick sladd och flög in i ett staket. – Det blev en fruktansvärd smäll, säger Jonas Hilding på Söderortspolisen. Mannen fördes till sjukhus med ambulanshelikopter, men hans liv gick inte att rädda."

Igår omkom tre stycken i trafikolyckor på tre timmar. Det är vad det står i tidningarna, men alla är inte inräknade och hur många kommer dö idag. Abbe var en av de tre som dog igår. Han vart 27 år och hade precis köpt den förbannade mc. Den förbannade mc som alla varnat honom för. Jag träffade honom igår när han precis köpt den. Han stod där stolt över sitt nya köp och hans lillebror stod brevid och tittade stolt på sin storebror. Sin storebror som idag inte finns längre.

Mina vänner, minns ni att jag berättade för några av er att jag haft en dröm. Sista natten i Spanien hade jag en hemsk dröm. Jag drömde att jag träffat Sakina, Abbes syster, på parkeringen. Jag var med min mamma och min mamma frågade om och om igen hur det va med dem, om de behövde något eller om vi kunde hjälpa de med något. Förvirrad hade jag frågat min mamma vad som hänt och hon sa att Abbe hade dött. Samtidigt som detta utspelade sig hörde jag min pappas röst i huvudet. "Fråga om de behöver något. Säg att vi finns där för de."
Mina vänner, igår så blev detta verkligt. Vi träffade Sakina på parkeringen. Beklagade sorgen, frågade om de behövde något och strax därefter ringde min pappa och sa att vi skulle gå upp till de och fråga om de behövde något.

Igår var en mörk dag för oss, och jag beklagar verkligen sorgen. Vad mer kan man säga...
Vi förlorade en son, en bror och en vän.